Ett kapitel att lägga bakom sig
08:38:31 » Kommentarer(2) «
Så skönt att vända blad och få en nystart i Sagas bebisliv. Tack alla ni som var inne och läste igår.
Bloggen blir många gånger eftersatt, men vissa gånger känns det så bra att kunna skriva av sig. På något märkligt sätt rinner lite av det jobbiga man bär på av en. Ett stort exempel på det var i början av våren då jag delade med mig av detta:
http://withlovefrom.blogg.se/2012/march/ett-litet-hal-i-ett-litet-hjarta.html
I det inlägget kan ni se bakgrunden till läkarbesöket som vi var på igår. Kanske kan det vara till stöd för någon annan som också snuvas på det där skimmerrosa molnet under de allra första dygnen med sitt barn. Jag skulle själv ha kunnat vara lugnare inombords om jag hade hört något liknande från någon annan. Att hörseltestet inte godkänns ÄR oftast tecken på att fosterfett är kvar i hörselgången. Det försvinner efter några dagar. Att den första läkarundersökningen på BB, upptäcker blåsljud på bebisens hjärta är oftast inget som påverkar barnets liv.
Just nu sitter jag med min lilla trollunge i knät och snosar på hennes lilla frisyr ;) HUR gott kan en bebis dofta??! Finns ju ingen bättre doft.
Friskförklarad
20:01:35 » Kommentarer(13) «
Idag är det fest inom mig, efter att jag har fått ett riktigt glatt besked.
Var på vårt andra återbesök sedan Sagas födsel, hos hennes hjärtläkare idag. Det var såklart en liten oroskänsla att gå dit och inte veta vad som skulle visa sig på skärmen denna gången.
Stressad och med andan i halsen kom jag in på mottagningen precis när klockan slog 13 och vi hade den bokade tiden. Saga halvsittandes i vagnen med någon god (?) plastleksak att smaska på. Sagas underbara läkare André Bachtiar hälsade oss välkomna och sedan var det dags för att lyssna på lilla hjärtat. Och inget blåsljud hördes. Att någon annan läkare inte hör det är en annan sak. Men nu var det självaste André, specialist på detta område, som inte kunda höra något blåsljud.
Sedan lades lillan på britsen och blev noggrant undersökt över bröstkorgen med ultraljud. Hon var verkligen duktig och låg där lugn som en filbunke och tittade på doktorn med stora intresserade ögon.
Lång väntan. Det dunkande hjärtat, liknande ett slemmigt monster där på skärmen. Med sina kamrar, med sin skiljevägg och allt var det nu är som finns där inne i denna fantastiska livsnödvändiga kroppsdel.
Till slut blev Saga ivrig att få röra på sig och då var undersökningen som tur är så gott som klar.
- Det ser jättefint ut, säger läkaren med sin lugna lite blyga röst.
Puuuh.
- Ja. Då är Saga friskförklarad från sitt blåsljud på hjärtat.
Yippiiiiie.
Förstod inte riktigt vad som hände. Det vi trodde skulle ta ca 2 år, det var redan förbi. Lättnad.
Älskade lilla ♥-t
Ett litet hål i ett litet hjärta
21:39:59 » Kommentarer(3) «
Dagarna på BB för lite drygt sju veckor sedan var inte enbart fyllda med den totala lyckan man känner som föräldrar till ett nyfött barn. De blev också kantade av sting av oro då vi på läkarundersökningen, dagen efter Saga föddes, fick veta att hon har ett blåsljud på sitt lilla hjärta.
Blåsljud?...På våran dotter?! Vad är det och vad innebär det. Har hört talas om det men aldrig satt oss in i vad det exakt är. Och nu, nu står vi här i en sjukhuskorridor med beskedet i hand, att våran bebis har just det - ett blåsljud på hjärtat.
Tankarna snurrade mycket det följande dygnet när vi väntade på röntgen, EKG och ultraljudsundersökning. För att inte tala om hur de snurrade i väntan på provsvar.
Att lägga sin pyttelilla (med våra ögon mätt) bebis på ett stort kalt kyligt blankt röntgenbord med en stor röntgenmaskin över, det var inte det minsta kul. Och att se hennes lilla fina helt perfekta mage och bröstkorg överbelamras med EKG-elektroder, det smärtade i våra hjärtan. Det är inget man räknar med att vara med om under sin dotters allra första dagar i livet.
Mitt upp i alltihopa blev rutinhörseltestet som de gör på alla nyfödda ej godkänt på Sagas vänstra öra.
Åh NEJ, inte en grej till att oroa sig för!
Sjuksystrarna försökte lugna oss med att det är ganska vanligt att hörseltestet inte funkar helt och hållet de första dagarna pga. att det kan vara fostervatten eller fosterfett kvar inuti hörselgången. Och som tur är så var det just så för våran lilla Saga. (Två veckor efter förlossningen blev hennes hörsel helt godkänd.)
Ja, allt kändes minst sagt lite snurrigt de där två sista dygnen som vi var inskrivna på avd. 11 och väntade på att få åka hem och på att få SVAREN från undersökningarna.
Röntgen visade inga fel - Check!
EKG visade inga fel - Check!
Men, blåsljudet hördes fortfarande med stetoskop och flera mycket kunniga läkare kom för att lyssna på Sagas hjärta. En speciellt skicklig läkare lyssnade mest noggrant och bedömde att ett ultraljud var på sin plats att genomföra. Till en början var denne läkare mycket svår att läsa av och istället för att prata med oss som var i samma rum, talade han med sina kollegor på "doktorsspråk". Jobbigt.
Inom ca 40 minuters djupgående undersökning av hjärtat med hjälp av ultraljud på Sagas bröstkorg fick vi ÄNTLIGEN ett svar.
Hennes blåsljud är såpass litet (ca 2 mm) och sitter på ett hyfsat "bra" ställe på skiljeväggen mellan kamrarna, så att det bedöms växa bort inom två år och bedöms vara ofarligt för hennes hälsa. Phu.
Ingen operation, tack gode! "Bara" ett litet litet hål. Som ett födelsemärke, som läkaren uttryckte sig.
Samtidigt som tankarna snurrade ytterligare några varv när vi satt där inne i rummet som undersökningen gjordes i, och en stor lättnad över att det inte var något jätteallvarligt med vår dotter, så började tårarna rinna ner för mina kinder - dels över att spänningarna släppte men även över att få höra att "Saga har det minsta hjärtfelet som finns". H J Ä R T F E L E T. Det var just det ordet min hjärna hakade upp sig på. Det minsta som finns, det fick liksom en liten annan betydelse just där och då när man inser att ens barn på något sätt ändå tillhör Hjärtebarnen.
Vi kunde i alla fall åka hem från BB med en sorts befrielse i bröstet och den värsta klumpen i halsen lättade snabbt.
Fick reda på att hon skulle komma på återkontroll vid ca 2 månaders ålder, sedan vid ca 6 månaders ålder och sedan längre fram beroende på hur mycket hålet har minskat.
SÅ IDAG var vi alltså på den första återkontrollen och fick det goda beskedet att eftersom vår Saga har vuxit så bra och inte har haft några andra märkbara symptom av att hjärtat får jobba hårdare, så kommer hon med största sannolikhet inte påverkas av detta hjärtfel alls. Hålet har fortfarande ungefär samma storlek men förhoppningsvis är det mindre vid nästa undersökning.
Läkaren som var svår att få kontakt med har verkligen växt i våra ögon under dessa två tillfällen som vi har träffat honom. Han verkar vara en helt fantastisk människa, och framförallt verkar han vara grymt professionell och kunning inom barnmedicin. Imponerande att det finns dessa guldklimpar som utbildar sig till läkare och har den styrkan mentalt att dagligen orka möta sjuka människor och tillochmed rädda flera liv i sitt yrke.
♥ Saga var nyfiken på ultraljudsmojängen och på läkarens händer, och låg där på britsen och "boxade" med sina små händer och sparkade i luften med sina små ben. Inget skrik och inget gråt. Skönt när det kan vara så, då man som förälder ändå har så mycket annat att oroa sig för och när man har eftersvettningar efter att ha fått ihop allt för att komma iväg och komma i tid ;)
Just nu har jag lite huvudvärk, som ett brev på posten efter oro och spänning. Men är såklart jätteglad över att allt har gått så bra och att det inte är något allvarligt.
Sagas VIKT idag 20 mars: 4 420 gr
LÄNGD: 54,6 cm
HUVUDOMFÅNG: 38,6 cm
På väg hem från sjukhuset
13:56:04 » Kommentarer(2) «
Allt har gått bra. Lillan var lugn och duktig. Berättar mer sen. Kram <3
På barnvagnspromenad
09:57:00 » Kommentarer(0) «
Precis kommit hem till huset efter en promenix med Albin till dagis. Det är helt underbart ute idag.
Fåglarna kvittrar, solstrålarna smyger sig fram mellan molnen, marken håller långsamt på att torka upp efter nattens regnskur och luften är frisk och lätt att andas. Stor skillnad mot igår när det var hur mycket vägdamm i luften som helst.
Idag är en lite orolig dag för mig och N. Ett sjukhusbesök står på schemat. Men det ska nog gå bra.
Kram på er
