Ett litet hål i ett litet hjärta

2012-03-20 21:39:59 Sagas blåsljud på hjärtat
» Kommentarer(3) «


Dagarna på BB för lite drygt sju veckor sedan var inte enbart fyllda med den totala lyckan man känner som föräldrar till ett nyfött barn. De blev också kantade av sting av oro då vi på läkarundersökningen, dagen efter Saga föddes, fick veta att hon har ett blåsljud på sitt lilla hjärta.

Blåsljud?...På våran dotter?! Vad är det och vad innebär det. Har hört talas om det men aldrig satt oss in i vad det exakt är. Och nu, nu står vi här i en sjukhuskorridor med beskedet i hand, att våran bebis har just det - ett blåsljud på hjärtat.

Tankarna snurrade mycket det följande dygnet när vi väntade på röntgen, EKG och ultraljudsundersökning. För att inte tala om hur de snurrade i väntan på provsvar.

Att lägga sin pyttelilla (med våra ögon mätt) bebis på ett stort kalt kyligt blankt röntgenbord med en stor röntgenmaskin över, det var inte det minsta kul. Och att se hennes lilla fina helt perfekta mage och bröstkorg överbelamras med EKG-elektroder, det smärtade i våra hjärtan. Det är inget man räknar med att vara med om under sin dotters allra första dagar i livet.

Mitt upp i alltihopa blev rutinhörseltestet som de gör på alla nyfödda ej godkänt på Sagas vänstra öra.

Åh NEJ, inte en grej till att oroa sig för
!

Sjuksystrarna försökte lugna oss med att det är ganska vanligt att hörseltestet inte funkar helt och hållet de första dagarna pga. att det kan vara fostervatten eller fosterfett kvar inuti hörselgången. Och som tur är så var det just så för våran lilla Saga. (Två veckor efter förlossningen blev hennes hörsel helt godkänd.)

Ja, allt kändes minst sagt lite snurrigt de där två sista dygnen som vi var inskrivna på avd. 11 och väntade på att få åka hem och på att få SVAREN från undersökningarna.

Röntgen visade inga fel - Check!
EKG visade inga fel - Check!

Men, blåsljudet hördes fortfarande med stetoskop och flera mycket kunniga läkare kom för att lyssna på Sagas hjärta. En speciellt skicklig läkare lyssnade mest noggrant och bedömde att ett ultraljud var på sin plats att genomföra. Till en början var denne läkare mycket svår att läsa av och istället för att prata med oss som var i samma rum, talade han med sina kollegor på "doktorsspråk". Jobbigt.

Inom ca 40 minuters djupgående undersökning av hjärtat med hjälp av ultraljud på Sagas bröstkorg fick vi ÄNTLIGEN ett svar.

Hennes blåsljud är såpass litet (ca 2 mm) och sitter på ett hyfsat "bra" ställe på skiljeväggen mellan kamrarna, så att det bedöms växa bort inom två år och bedöms vara ofarligt för hennes hälsa. Phu.

Ingen operation, tack gode! "Bara" ett litet litet hål. Som ett födelsemärke, som läkaren uttryckte sig.

Samtidigt som tankarna snurrade ytterligare några varv när vi satt där inne i rummet som undersökningen gjordes i, och en stor lättnad över att det inte var något jätteallvarligt med vår dotter, så började tårarna rinna ner för mina kinder - dels över att spänningarna släppte men även över att få höra att "Saga har det minsta hjärtfelet som finns". H J Ä R T F E L E T. Det var just det ordet min hjärna hakade upp sig på. Det minsta som finns, det fick liksom en liten annan betydelse just där och då när man inser att ens barn på något sätt ändå tillhör Hjärtebarnen.

Vi kunde i alla fall åka hem från BB med en sorts befrielse i bröstet och den värsta klumpen i halsen lättade snabbt.

Fick reda på att hon skulle komma på återkontroll vid ca 2 månaders ålder, sedan vid ca 6 månaders ålder och sedan längre fram beroende på hur mycket hålet har minskat.

SÅ IDAG var vi alltså på den första återkontrollen och fick det goda beskedet att eftersom vår Saga har vuxit så bra och inte har haft några andra märkbara symptom av att hjärtat får jobba hårdare, så kommer hon med största sannolikhet inte påverkas av detta hjärtfel alls. Hålet har fortfarande ungefär samma storlek men förhoppningsvis är det mindre vid nästa undersökning.

Läkaren som var svår att få kontakt med har verkligen växt i våra ögon under dessa två tillfällen som vi har träffat honom. Han verkar vara en helt fantastisk människa, och framförallt verkar han vara grymt professionell och kunning inom barnmedicin. Imponerande att det finns dessa guldklimpar som utbildar sig till läkare och har den styrkan mentalt att dagligen orka möta sjuka människor och tillochmed rädda flera liv i sitt yrke.

♥ Saga var nyfiken på ultraljudsmojängen och på läkarens händer, och låg där på britsen och "boxade" med sina små händer och sparkade i luften med sina små ben. Inget skrik och inget gråt. Skönt när det kan vara så, då man som förälder ändå har så mycket annat att oroa sig för och när man har eftersvettningar efter att ha fått ihop allt för att komma iväg och komma i tid ;)

Just nu har jag lite huvudvärk, som ett brev på posten efter oro och spänning. Men är såklart jätteglad över att allt har gått så bra och att det inte är något allvarligt.

Sagas VIKT idag 20 mars: 4 420 gr
LÄNGD: 54,6 cm
HUVUDOMFÅNG: 38,6 cm


Kommentarer
Postat av: Sara

Kram till er!

2012-03-20 @ 22:16:02
URL: http://sarasrum.blogg.se/
Postat av: Emma

Många kramar till er!

2012-03-21 @ 10:22:31
Postat av: Anna

Sara och Emma: Tack godingar, det värmer

2012-03-22 @ 21:28:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback