Vårt lilla hjärta var så lugn & snäll i kyrkan. Det gick även bra när han fick vatten på huvudet. Och när det var sång så jollrade han fint. Han skrattar inte så ofta, utan ägnar sig mer åt att iakta människorna runt omkring sig. Igår var det även populärt att suga på sidenbandet som satt i klänningen. Det var smaskens tyckte både Albin och hans kompis Rasmus, som döptes samtidigt.

Klänningen Albin hade på sig är den som jag döptes i och som min farmor har gjort.

Efter själva dopcermonin hade vi kalas för Albin i en lokal några kilometer från kyrkan. Det var pirrigt att åka dit och träffa alla. Hade ju bjudit några som jag inte träffat på länge, bland annat min morfar och hans sambo som jag tyvärr aldrig har haft någon nära relation till. Kalaset blev mysigt och helt klart lyckat, hoppas även att gästerna tyckte det.

Vi bjöd på Smörgåstårta (som mina underbara N hade gjort), muffins (som jag hade lyckats fixa i ordning) och bullar ("hembakade" från Findus), te, kaffe och dricka. Tror att de flesta gick hem mätta och belåtna.

Gårdagens stjärna somnade på vägen från kyrkan och vaknade sedan mitt under fikastunden. Höll sig sedan vaken till långt in på kvällen och verkade somna gott efter sin stora dag. Idag är han dock lite extra klängig och inte riktigt sig själv. Många intryck att bearbeta i det lilla (stora i proportion till resten av kroppen;) bebishuvudet.

♥