2013-03-17 00:06:41 Saga 1 år
» Kommentarer(1) «

Amning. Ett hett diskussionsämne som vi tjejer/kvinnor/mammor tydligen kan älta och vrida och vända på i all oändlighet.

Hett, känsligt och upprörande på många vis. Antagligen därför att amningen fungerar så olika för olika personer. På något sätt måste vi acceptera varandras åsikter och inställning till detta. Vi är olika.

Mitt problem har varit att ta tag i att sluta amma. Dagarna, veckorna och MÅNADERNA sedan jag ville börja trappa ner har gått. Jag har varit för bekväm för att försöka ordentligt. När lillan han vaknat på nätterna så har jag ammat henne, eftersom hon har somnat om så lätt då.

Nu kan jag stolt berätta att det har gått nio dygn sedan jag ammade min dotter sist. När jag skulle iväg och jobba i Göteborg passade jag på att övernatta hos ett par vänner, och det var vändningen. Äntligen kunde jag bestämma mig på RIKTIGT samtidigt som dottern fick ca 1,5 dygn utan mig att hinna ställa om sig mer mot välling.

För Saga gick det toppenbra.

Själv har jag fått lida av smärtor pga. att mjölken aldrig verkar sina tillräckligt för att jag ska slippa pumpa ur. Tro mig. Jag har stått ut flera dagar i följd utan att pumpa ur, men idag var jag tvungen för att inte riskera mjölkstockning.

Hoppas det vänder ordentligt nu... Bara jag slipper fler dagar med superspända bröst och mjölkknölar så ska det gå bra. Mentalt känns det i alla fall så pass säkert att jag kan skriva om det här nu. Det vill säga, amningen av min dotter är klar.

Trots att det har varit väldigt svårt att sluta så är jag otroligt tacksam över att ha haft mjölk till henne i över ett år. Det var verkligen inget jag hade förväntat mig. Slutade amma Albin när han var åtta månader och det var väldigt lagom för oss, då var det lättare för mig mentalt men minst lika svårt för honom som det har varit för Saga när vi har testat att trappa ner tidigare i år.

Summa summarum:

Amningen är så smidigt på det stora hela om den funkar som den ska. Bortsett från att vi nog alla går igenom hemsk smärta de första veckorna efter barnet föds, då brösten inte är vana och blir både spända och såriga.

För er som inte är mammor än, men kommer bli - Ställ er in på detta så blir det mycket enklare att ta sig igenom den tiden. Det är värt det.

Kramar