Gaaah! 13 månader och klättrar ur sin spjälsäng. Var ska det här sluta??!

2009-09-03 22:48:53 Underbara barn
» Kommentarer(3) «


Hysteriskt galet sinnesjukt.

Albin har varit totalt galen under kvällen när han skulle sova. Skrek och skrek och skrek. Var tyst när jag satt i en äckligt obekväm ställning halvliggandes bredvid hans spjälsäng och höll hans hand medan han höll sin hand i min mun. Nu sover han nog tänkte jag hoppfullt och reste mig upp för att sträcka ut min kropp och smyga ut ur rummet. Gallskrik blev resultatet.

Till sist var jag så slut av att sitta i den där konstiga ställningen och hoppas på att mit barn skulle somna så jag tog till fem-minuters-metoden som vi har glidit ifrån under sommaren. De som har testat den vet att det blir ett rent elände under cirka en halvtimme upp till en timme. Skrik och skrik och åter skrik. Och massa hjärtskärande snyftande gråt från ens lilla fina älskade bebis. Men jag var hyfsat lugn och höll på reglerna.

Strax efter en av de gånger jag gick in till hans rum och upprepade ordet gonatt samt la honom ner (han ställer sig oftast upp när han är på det där humöret), så passade jag på att gå på toa. Detta tog mindre än en minut och under mitt toabesök hörde jag hur bebisskriket ökade i volym och lät  allt närmare. Eftersom P var hemma var jag säker på att han hade tagit upp Albin för att trösta honom. Jag kommer ut från toan och ska precis ropa upp mot P:s rum och fråga om det är han som har tagit upp Albin.

Hinner inte fråga. Ser mitt fina underbara snyftande barn krypa baklänges ner för vår långa trapp från övervåningen. Gaaaah! Hur kunde detta hända?? Min första tanke är att P har bärt ur honom från spjälsängen och sedan bara ställt ner Albin på golvet och gått därifrån. Sedan kommer nästa overkliga tanke Han har klättrat ur själv.

Mycket riktigt. Albin 13 månader gammal har själv klättrat ur sin spjälsäng idag den 3 september 2009. Så jävla osannolikt skrämmande galet.

När jag lägger ner honom i sin säng igen reser han sig genast upp och kastar sig mot sänggaveln där han börjar häva sig uppåt medan han klammrar sig fast med fötterna runt spjälorna och tar sig uppåt likt en apa kring ett träd. Jag står där helt häpen och får tag i honom precis när halva han hänger ner på utsidan av spjälsängen.

Tack gode för att han inte slog huvudet i golvet när han gjorde detta osannolika i sin ensamhet. Och massa massa tack för att han inte tog ett stort kliv ut för första trappsteget och ramlade ner till undervåningen. Min hals snörps till av insikten att mitt barn kunde ha dött idag. Han kunde ha dött för att jag inte hade stängt grinden till trappen.

Snacka om att vi får fixa om en del här hemma nu. Måste ordna någon slags plastskiva att ha på insidan av spjälorna och kanske även på grinden där uppe, för kommer han över spjälsängskanten kan han säkert komma över grinden.

Steg 1 mitt i kaoset blev att vadera hela golvet kring sängen med täcken och kuddar.

Nu sover i alla fall klätterapan.


Kommentarer
Postat av: Sara

men fy va otäckt. undrar hur han tog sig ur!!

2009-09-04 @ 08:38:58
URL: http://sarasrum.blogg.se/
Postat av: Jennie

Här sitter jag med hjärtat i halsgropen jag också och väntar bara på den dag Melker får för sig att klättra ur sängen! Lycka till med allt barnsäkrande ;) KRAM

2009-09-04 @ 10:25:05
URL: http://melkersmamma.blogspot.com
Postat av: Therese Nystedt

Hejsan vännen har haft två sånna här godingar, har de börjat klättra är det svårt att få dem att sluta, men de har inte slagit sig när de klättrat ut sina sängar men man blir ju jätte orolig. När vi bodde på ferlin hade vi också en sån hög jätte farlig trappa så pappa skruvade dit en skiva över grind och räcke för Alicia hade klättrat över där.

Vi har faktiskt grind på övervåningen än här vi bor nu även om de är 6 & 4 år livrädd att de är uppe och går i sömnen. Men man beöver grindar till vuxna med Michael snubblade i trappen när han bar ner damsugaren och pratade med Johan i mobilen samtidigt, så det är inte bara barn som kan slå sig. När ni köper hus köp ett enplans så slipper ni allt krångel jag har nog varit mer borta än hemma för trapporon. Hoppas allt är bra med er annars Kram Therese

2009-09-07 @ 08:31:09
URL: http://tezzies-palats.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback