2009-12-27 00:22:27 Känslor
» Kommentarer(1) «


Borde sova. Men vill liksom inte gå miste om julens sista stund. Varför ska allt bra vara så kort tid? Känner så mycket kärlek och vill bara kunna stoppa ner alla dessa härliga känslor i en burk och spara för evigt. Tack alla ni som förgyller mitt liv.

Tänker också på de jag haft i mitt liv men förlorat.

♥ Farfar, om anden i flaskan någon gång besöker mig är den viktigaste önskningen jag har att få träffa dig i livet igen! Det finns ingen som nånsin kommer kunna förstå vilket starkt band vi hade till varandra och jag hoppas så att du kan höra mina tankar och känna min stora saknad efter dig. Jag älskar dig så och kommer alltid alltid alltid att föra din vackra personlighet vidare genom att berätta om dig och din fina inställning till livet. Jag önskar så innerligt att N, P och Albin hade fått träffa dig. Du hade älskat dem och de hade älskat dig.

♥ Gustaf, jag vet att vi hade våra duster men jag vet också att du brydde dig väldigt mycket om mig och att du kämpade hårt för att vinna mitt hjärta. Du ställde upp på mig mer än vad min riktiga morfar någonsin har gjort. Men din sjukdom satte många käppar i hjulet mellan dig och mig. Du blev så svår... så bitter... jag var ett barn och det var så svårt att ta in. För mormors skull önskar jag att du fanns med oss här idag.

♥ Farmor, oj vad jag saknar dig. Saknar dig mer än jag hade kunnat föreställa mig att jag skulle göra. Ditt nummer står kvar i min telelista i mobilen... Jag förmår mig inte radera det. Vill inte radera det. Vill inte att din död ska bli så verklig. Det händer fortfarande ett par gånger varje vecka att jag är på väg å ska ringa dig. Du vet, berätta något som har hänt eller bara fråga hur du har det. Vill ha tillbaka dig nu. Vill säga förlåt för att du behövde känna dig ensam, vill hålla dig i min famn och ge dig den kärlek du behövde.

♥ Stig, underbara glädjespridare - min barndom skulle ha varit molnig utan dig. Tänker ofta på vilken fin människa du var och vilket gott hjärta du hade. Jag tänker på den villkorslösa kärlek du gav mig och på de gånger då du hoppade fram bakom äppelträdet och skrämde mig på skoj. Jag tänker på stenen du gav mig och vad mycket den sa om det band du och jag hade till varandra.

♥ Lena, jag önskar att mina minnen av dig kunde vara starkare än vad de är. Men oavsett hur lite jag egentligen minns av dig så vet jag att jag älskade dig och att du alltid finns kvar i mitt hjärta. Din död kom så plötsligt. Minns dödsbeskedet som det vore igår. Tröstlös gråt dränkte mig. Det fick bara inte vara sant.

♥ Agneta, kände dig inte särskilt väl men saknaden efter dig (min bästa kompis moster) har ändå kommit och gått.

♥ Sofie, du var bara ett barn och min sorg efter dig är fylld med tankar kring vad orättvist livet är... Du var så stark och samtidigt så skör. Så glad, alltid ett stort leende och ett hjärtligt skratt.

♥ Morgan, det var vidrigt att mista granne efter granne på det där viset. ...ruvade det någon sorts förbannelse över vårt kvarter? Jag minns dig som den där noggranna mannen som alltid såg till så att häcken kring huset var perfekt klippt. Men jag minns dig också som Jessicas pappa som var rätt skojig och väldigt snäll.

♥ Solveig, ytterligare en kär granne som miste sitt liv på tok för tidigt.